Det fanns en fråga som verkligen kunde få det att hetta till mellan drottning Silvia och kung Carl Gustaf. Trots fem decennier tillsammans, ett liv fyllt av både medvind och motgångar och en familj med tre barn, hamnade kungaparet i en ovanligt laddad konflikt. Det handlade inte om vilken middag som skulle hållas eller vilket kungligt uppdrag som väntade. Det handlade om vem som egentligen skulle ärva tronen.
Tidigare i sommar firade Silvia och Carl Gustaf sin 50-åriga bröllopsdag. Samtidigt uppmärksammades att Silvia också hade varit Sveriges drottning i lika många år. Under alla dessa år har paret stått sida vid sida genom stora förändringar och viktiga ögonblick. Men när man blickar tillbaka finns det också en period då de två inte alls såg på saken på samma sätt.
Kärlekshistorien mellan Silvia och Carl Gustaf har varit något alldeles extra. Den unga kvinnan som hade fångat kronprinsens hjärta försökte till en början hålla sig undan uppmärksamheten. Hon bar peruk och stora solglasögon för att slippa pressens kameror och försökte på så sätt gå under radarn.
Det dröjde dock inte länge innan den stora nyheten blev offentlig. Resten blev en kunglig kärlekshistoria som skulle forma det svenska kungahuset för lång tid framåt.
Paret fick tre barn inom loppet av fyra år: kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine. Men när Victoria föddes var det långt ifrån självklart att det var hon som en dag skulle ta över tronen.
Vid den tidpunkten gällde fortfarande manlig arvsrätt i Sverige. Det innebar att Carl Philip blev kronprins när han föddes. Men situationen förändrades dramatiskt några år senare.
Den 1 januari 1980 trädde en grundlagsändring i kraft. Sverige fick då full kognatisk tronföljd, vilket innebär att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön. Victoria var två år gammal när förändringen började gälla, och därmed blev hon den framtida tronarvingen.
Det var just denna förändring som skapade diskussioner inom familjen. Kungen och drottningen hade inte samma syn på saken, och enligt uppgifter som flera år senare har kommit fram kunde frågan bli så laddad att de faktiskt hamnade i regelrätta gräl.
Silvia ansåg att kön inte skulle avgöra vem som ärver ett ämbete eller en tron. För henne var principen enkel: den som föds först, oavsett om det är en pojke eller en flicka, ska stå först i tronföljden.
Carl Gustaf förhöll sig däremot avvaktande till förändringen. Och bakom slottets stängda dörrar ska åsiktsskillnaden ha blivit betydligt mer personlig än vad omvärlden fick se.
Svensk Damtidnings chefredaktör Johan T Lindwall berättar i sin bok Silvia – drottningen som räddade monarkin att han inför arbetet har talat med ett stort antal personer nära kungafamiljen. Enligt dessa personer kunde Silvia och kungen öppet bråka om vem som skulle ta över tronen, Carl Philip eller Victoria.
Och drottningen ska inte ha hållit tillbaka när hon framförde sin åsikt.
Enligt uppgifterna kunde Silvia kalla sin make både gammalmodig och bakåtsträvare. Det säger något om hur starkt hon stod bakom principen om att den förstfödda skulle ha företräde, även när förändringen innebar att hennes egen son förlorade positionen som kronprins.
I dag är Victoria självklar som Sveriges kronprinsessa och framtida drottning. Men vägen dit var inte lika självklar när hon föddes. Bakom den historiska förändringen fanns också en familjediskussion där kungaparet, trots sitt långa äktenskap och sin gemensamma roll, stod på olika sidor.
Det är en betydligt mer dramatisk sida av kungaparets historia än den harmoniska bild som ofta möter allmänheten. Fem decennier efter bröllopet har berättelsen om den gamla tronföljden därför fått nytt liv – och den visar att även bakom kungliga väggar kunde en politiskt och historiskt viktig fråga bli en personlig konflikt mellan två människor som levt nästan hela sitt vuxna liv tillsammans.
