För den som plågas av övervikt hjälper dieter sällan på sikt. Enligt experter beror det på kroppens eget ”viktminne” – och på en vård som inte räcker till.
Obesitas slår hårt mot hälsan. Enligt WHO är sjukdomen kopplad till bland annat typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och vissa cancerformer. Ändå behandlas den ofta som ett livsstilsproblem snarare än en medicinsk diagnos.
”Sjukdomen leder till många andra sjukdomar och påverkar oss mycket negativt”, säger Niclas Abrahamsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till tidningen Doktorn.
“Bukfettet är farligast”
I dag uppskattas omkring 1,4 miljoner svenskar ha ett BMI över 30. Av dem har upp till 400 000 svår obesitas. Risken för följdsjukdomar ökar ju högre vikten blir, särskilt när fettet lagras kring buken.
Dieter funkar inte
Många försöker gå ner i vikt genom dieter, men resultaten håller sällan över tid. Förklaringen ligger i kroppens biologi. Efter en viktnedgång sänks förbränningen och kroppen strävar efter att återgå till sin tidigare vikt – ett slags ”viktminne”.
”Det verkar som att kroppen aktivt motarbetar viktminskning. Därför väger man ofta mer efter en bantningskur”, säger han till Doktorn.
Hoppas på förändring
Trots detta saknas ofta långsiktig behandling, konstaterar tidningen Doktorn. Effektiva läkemedel finns, men ingår inte i högkostnadsskyddet. Beslutet ligger hos Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, som bedömt att kostnaderna riskerar att bli för höga.
Niclas Abrahamsson hoppas nu på förändring när Socialstyrelsen tar fram nya riktlinjer.
”Det är jättemånga patienter som har svårt att få hjälp. Stigmatiseringen lever kvar, men obesitas är en sjukdom – precis som andra kroniska tillstånd”, säger han.
Därför är det svårt att gå ner i vikt
• Kroppens ”viktminne” – Vid viktnedgång sänks ämnesomsättningen och kroppen försöker återgå till sin tidigare vikt, vilket gör att kilona ofta kommer tillbaka.
• Kronisk sjukdom – Obesitas är en långvarig sjukdom som kräver kontinuerlig behandling, inte tillfälliga dieter.
• Genetiska faktorer – Många gener påverkar risken för övervikt och samverkar med miljö och levnadsvanor.
• Biologiskt motstånd – Kroppen är evolutionärt anpassad för att lagra fett och motverkar långvarig viktnedgång.
• Brist på vård – Många patienter saknar tillgång till strukturerad behandling och effektiva läkemedel.
• Stigmatisering – Fetma ses fortfarande ofta som ett livsstilsproblem, vilket försvårar både vård och behandling.
