Barnafödandet i Sverige är rekordlågt. I dag föds i genomsnitt 1,43 barn per kvinna, en nivå som oroar forskare och beslutsfattare. Utvecklingen är dock inte unik för Sverige. Liknande nedgångar syns i stora delar av världen, vilket har fått nordiska forskare att samlas för att försöka förstå vad som ligger bakom förändringen.
Vid ett möte på Institutet för framtidsstudier i Stockholm diskuterade forskare från Sverige, Norge och Finland den gemensamma utvecklingen. En av dem var Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, som länge följt utvecklingen i Sverige.
Samma i små och stora städer
”I Sverige har vi sett förklaringar till tidigare nedgångar i barnafödandet – såsom p-piller, familjeförändringar, politiska reformer och ekonomisk lågkonjunktur. Men skälet till nedgången 2010 har inte varit tydligt”, säger Gunnar Andersson rapporterar AP7 Såfas blogg.
Han pekar på att nedgången är bred och inte begränsad till vissa grupper.
”Det spelar ingen roll om man bor i en storstad eller på landsbygden. Inte heller social grupp påverkar”, säger han.
Psykisk ohälsa
Parallellt har forskarna sett andra samhällsförändringar.
”Det som skett parallellt är en uppgång i psykisk ohälsa och kring det pågår just nu forskning”, säger Gunnar Andersson.
Inte ekonomiska kriser
Även Martin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, betonar att utvecklingen inte kan förklaras med enskilda ekonomiska kriser.
”Nedgången hade börjat redan 2013 då världsekonomin växte”, säger Martin Kolk.
Han pekar i stället på bredare kulturella förändringar.
”Mycket tyder på kulturella och värderingsmässiga förklaringar i hur unga vuxna värderar olika aspekter av livet”, säger han och hänvisar till en mer digital och globalt präglad kultur.
Vill få barn
I Norge har frågan lett till politiska utredningar. Rannveig Kaldager Hart, docent vid Universitetet i Oslo och huvudsekreterare för den norska utredningen, beskriver tydliga mönster.
”Nedgången i Norge är speciellt stor bland blivande föräldrar i åldern 20–24 år, men även 25–29 år”, säger hon.
Samtidigt finns en vilja att få barn.
”Det är också många som önskar barn men som inte kan få det”, säger Rannveig Kaldager Hart.
20 förslag på åtgärder
I Finland är situationen ännu mer allvarlig. Anna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare för den finska utredningen, beskriver ett långvarigt tapp.
”Vi har under 30 år studerat folks önskan av att få eller inte få barn”, säger Anna Rotkirch.
Den finska utredningen har tagit fram 20 förslag på åtgärder.
”Det intellektuellt spännande är hur vi kan stödja unga vuxna att bli föräldrar medan det är möjligt”, säger hon.
Forskarna är överens om att utvecklingen är komplex och att inga enkla lösningar finns. Samtidigt pekar de på behovet av bättre kunskap, ekonomiska förutsättningar och ett bredare nordiskt samarbete för att vända trenden.
