Rosa och Josefa Blazek föddes den 20 januari 1878 i Tjeckien. Ända från födseln var deras liv sammanbundna på ett extraordinärt sätt – de var siamesiska tvillingar, sammanfogade vid bäckenet. Trots de fysiska begränsningarna delade de inte bara en kropp utan också ett djupt band som formade hela deras liv.
Systrarna studerade musik och blev artister, turnerade runt om i Europa och uppträdde på olika scener. År 1906, under en turné i Frankrike, träffade Rosa en ung officer vid namn Franz. En romans utvecklades snart mellan dem, vilket förändrade deras gemensamma liv.
Josefa hade inledningsvis svårt att acceptera sin systers relation. Hon kände sig utanför och isolerad, men med tiden kom hon att respektera Rosas rätt till kärlek. Deras relation mognade, och år 1909 kom nyheten i Frankrike att en av de siamesiska tvillingarna var gravid – en avslöjande som orsakade offentlig uppståndelse.
Det var Rosa som väntade barnet, men på grund av deras gemensamma anatomi upplevde Josefa också varje del av graviditeten – från illamående till förlossningsarbete. Den 16 april 1910 födde Rosa en frisk pojke som hette Franz, efter sin far. Båda systrarna kunde amma honom och uppfostra honom tillsammans.
Trion återvände till scenen med en ny akt med titeln ”Två mödrar – ett hjärta”. Publiken blev djupt rörd och svarade ofta med beundran och tårar. Föreställningen blev en symbol för motståndskraft, enighet och villkorslös kärlek.
År 1922 inträffade en tragedi när Josefa blev sjuk. Läkarna föreslog en riskabel kirurgisk separation för att rädda Rosa, men Rosa vägrade och förklarade: ”Vi kom till den här världen tillsammans – vi kommer att lämna den tillsammans.” De gick bort samma dag, med bara tolv minuters mellanrum, och lämnade efter sig en historia som fortsätter att inspirera.
